Hälsa, vad är det?

Hälsa är ett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Enligt världshälsoorganisationens (WHO) definition från 1948, som är den mest använda, är hälsa "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart ifrånvaro av sjukdom eller handikapp" ("Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity"). [1] Den svenska myndigheten Sidas (styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) definition på hälsa är: "det är att överleva de första riskfyllda levnadsåren och leva drägligt utan onödigt lidande i den miljö där man befinner sig."[källa behövs] Nationella folkhälsokommittén i Sverige definierar hälsobefrämjande arbete som "... den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. /.../ För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter /.../ den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande". Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan.[källa behövs]

Olika synsätt på hälsa [redigera]
Det holistiska synsättet kan definieras som: "En människa har full hälsa, om och endast om hon i en standardsituation har förmågan att realisera alla sina vitala mål. Med ett vitalt mål menas här en nödvändig förutsättning för att en person skall kunna uppnå ett tillstånd av minimal tillfredsställelse. En människa har å andra sidan, någon grad av ohälsa om det finns något vitalt mål som hon inte fullständigt kan realisera. Hon har en sjukdom om hon hyser någon kroppslig eller mental process som är sådan att den tenderar att sänka hennes hälsonivå, det vill säga skapa ohälsa."[2]
Det biostatistiska synsättet utvecklades av bland annat Christopher Boorse på 1970-talet, där full hälsa är det normala och vid avvikelse från det normala eller normalfördelningen så är detta definition på sjukdom eller defekt.[1] Detta synsätt har dock vissa problem. Alla åkommor kan idag inte mätas och kvantifieras. Det gör att personer som mår dåligt men ej uppvisar någon avvikelse rent biostatistiskt sätt är ej sjuka enligt den definitionen. Omvänt finns samma problem att de som har högt blodtryck eller höga kolesterolvärden känner sig inte mer sjuka på grund av detta men de klassificeras ändå som sjuka enligt det biostatistiska synsättet. HÄLSA VAD ÄR DET?
En av hälso- och sjukvårdens huvuduppgifter är hälsofrämjande och förebyggande arbete. Samhällets intentioner som de uttrycks i Hälso- och sjukvårdslagen och andra styrdokument , framhåller den hälsoupplysande verksamheten som ytterst väsentlig, om folkhälsa och livskvalitet skall kunna förbättras. Vad menas då med hälsa, hälsoupplysning och folkhälsa?
Hälsa är något som människor i alla tiden har eftersträvat. Qvarsell (1989, 1991), som studerar hälsa i ett idéhistoriskt perspektiv, beskriver hur såväl antika som judiska och kristna förebilder har haft betydelse för vår tids syn på hälsa både i ett religiöst, filosofiskt och etiskt perspektiv. Dessa förebilder präglades bland annat av att människan i tidernas begynnelse antogs ha levt i harmoni med naturen. Ett liv nära naturen kom också att uppfattas som norm och rättesnöre för människan. Sjukdom ansågs som självförvållad genom att man inte hade levt enligt naturens föreskrifter. Man trodde, trots skilda uppfattningar om naturens beskaffenhet, också på dess läkande kraft. Eftersom människan inte helt kan förstå och kontrollera naturen måste hon för att uppnå hälsa anpassa sig till den. Då man under antiken och i den äldre traditionen endast kunde bota ett fåtal sjukdomar kom hälsoupplysning, det vill säga levnadsregler för hur den enskilde skulle kunna undvika ohälsa och sjukdom, att spela en stor roll. Det ankom således på läkaren att, i den hippokratiska läkekonstens efterföljd, underlätta för naturen genom att försöka se till att den sjuke inte genom sin livsföring motar-betade naturens läkande processer.
Under 1800-talet då den moderna medicinska vetenskapen etablerades genom ökade kunskaper i patologi, fysiologi och bakteriologi och då man så småningom i allt högre grad kunde bota sjukdomar, fick hälsa en ”negativ” definition. Hälsa likställdes nu med ”frånvaro av främmande och skadliga materier i kroppen” (Qvarsell 1989, s 112). Enligt den biologiskmekanistika sjukdomsmodellen, ”apparatfelsmodellen” definieras hälsa som ”ett tillstånd av normal biolo-gisk funktion hos varje organ och hos organismen som system, ett tillstånd som kan beskrivas vetenskapligt” (Rexed 1981, s 2). En liknande definition kunde man på 1980-talet läsa i uppslagsverket ”Medicinsk terminologi”. Hälsa formulerades också då i normativa termer som ”kroppens normala tillstånd när den (och dess organ) fungerar optimalt (på bästa sätt) utan tecken på sjukdom eller avvikelse” (Qvarsell 1989, s 95). Filosofen Nordenfelt (1989, s 54) har pekat på att en människa enligt det ”biologiskt statistiska” hälsobegreppet anses vara vid hälsa om hennes kropp och hennes psyke fungerar i ett för arten typiskt mönster.
Äldre tiders hälsodefinitioner emanerar ur humanistiska värderingar som skiljer sig ifrån de normativa ”biostatistiska” (Nordenfelt 1991, s 76) hälso- och sjukdomsbegrepp som utvecklats inom modern medicin. Redan på tvåhundratalet e Kr definierade läkaren Galenos (129 - ca 200 e Kr) hälsa som ”ett tillstånd i vilket vi varken lider ont eller är förhindrade från det dagliga livets funktioner” (Nordenfelt 1991, s 81). En definition som denna är inte sjukdomsrelaterad utan handlingsrelaterad. Kanske är det så, framhåller Nordenfelt (1989), att det som är det avgörande inte är en statistisk normalitet utan att kroppen och psyket fungerar väl. I sin beskrivning av det ”holistiska” hälsobegreppet menar han, i linje med Galenos´, ”att vara vid hälsa är att må väl och ha en god handlingsförmåga” (Nordenfelt 1989, s 56). Denna förmåga innebär att man under ”standardomständigheter” har möjlighet att arbeta för eller förverkliga ”vitala mål” (Nordenfelt 1991, s 89). Med detta avses både basala överlevnadsmål och andra högprioriterade mål som till exempel självförverkligande. Ett sådant hälsobegrepp inbegriper en värdering av människans förmåga att göra det som är viktigt för henne. Detta varierar mellan olika kulturer och kan således leda till olika hälsobegrepp. Det centrala är dock att vid hälsa råder det balans mellan en persons handlingsförmåga och hennes mål för handling (Nordenfelt 1991). Pörn uttrycker detta på följande sätt: Health is the state of a person which obtains exactly when his repertoar is adequate relative
to his profile of goals. A person who is healthy in this sense carries with him resources that are sufficient for what his goal requires of him.
Detta betyder att om en person inte fullt ut kan förverkliga sina mål, så har denna någon grad av ohälsa. En konsekvens av den holistiska teorin om hälsa som holism och ekvilibrium, det vill säga hälsa som helhet och balans, blir att begreppen ohälsa och sjukdom skiljer sig mera ifrån varandra än man tidigare uppmärksammat. Med detta synsätt är sjukdom, skador och defekter typiska orsaker till ohälsa men de utgör inte själva ohälsan. Även personliga problem kan tänkas orsaka ohälsa. Däremot är det inte alltid som sjukdom, i form av till exempel latent sjukdom eller sjukdom i ett tidigt skede, förorsakar ohälsa (Nordenfelt 1991).
En hälsodefinition som ligger i linje med Pörns (1984) och Nordenfelts (1989) finner vi hos Sarvimäki (1984) som skriver Med hälsa avses här ett adekvat förhållande mellan individens mål eller intentioner och
kapacitet, som gör det möjligt för individen att eftersträva och uppnå de mål som han
uppställt, att förverkliga sina intentioner.
Hälsa sett på detta sätt är individrelaterad men också kulturrelaterad om än i andra hand. Det rör sig således om en hälsodefinition som är flexibel och beroende av vilka mål, intentioner och kapacitet som den enskilde individen har under livets växlingar. Vad som betraktas som hälsa kommer således att variera från individ till individ och växla med olika världs- och livsåskådningar.
Enligt Sarvimäkis (1990) analys utgör hälsan ett medel för, eller ett bidrag till, ett gott liv. I enlighet med de värdeteoretiska analyser som Sarvimäki gör, verkar inte det goda livets värde kunna återföras på någonting annat. Det goda livets värde bör därför betraktas som ett ”intrinsikalt värde”, det vill säga det har ett värde i sig. Vad människor anser vara ett gott liv varierar dock. Hälsa betraktas som ett ”extrinsikalt värde”, det vill säga något som kan bidra till det goda livet och tenderar att befordra välbefinnande och styrka. Ohälsa däremot tenderar att producera ”illabefinnande” och svaghet. Hälsan bidrar enligt Sarvimäki till att människor kan utvecklas biofysiskt, emotionellt, intellektuellt, sociokulturellt och andligt-existensiellt. Att människor som individer kan leva fullödigt i dessa avseenden borde kunna bidra till det goda livet också på grupp- och samhällsnivå, det vill säga de kan till exempel skaffa sig möjligheter att påverka sin egen och andras situation på olika nivåer. Hälsa är således ett värde att sträva efter på både individ-, grupp- och samhällsnivå.
Den mest kända hälsodefinitionen i vår tid är kanske den som formulerades av Världshälsoorganisationen: Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast
frånvaro av sjukdom (WHO 1948)
Enligt WHO:s definition bör hälsa vara en fundamental rättighet för alla människor, oberoende av religion eller politiska åsikter. Här har vi då, enligt min mening, en hälsodeklaration som tydligt betonar att både fysiska, psykiska och sociala faktorer har betydelse om man vill försöka komma tillrätta med ojämlikhet vad beträffar hälsan. Då det gäller socialt välbefinnande är det möjligen så att WHO har velat markera att sådana faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska ohälsa.
Kritiker har ansett att WHO:s hälsodefinition är alltför idealistisk, utopisk och den spänner över ett för stort område. De har undrat om någon överhuvudtaget kan uppnå ett så fullkomligt välbefinnande. Det man verkar mena är att om hälsa är ett tillstånd av fullständigt välbefinnande så skulle detta betyda att alla människor egentligen är sjuka (Qvarsell 1989). Qvarsell menar att dessa kritiker missförstått innebörden av WHO:s hälsodefinition eftersom de tycks ha utgått ifrån att hälsa och sjukdom är varandras motsatser, det vill säga att människan är antingen sjuk eller frisk. Kritikerna var, skriver Qvarsell, inte varse att hälso- och sjukdomsbegreppen under historiens lopp har utvecklats ur olika samband och i olika riktningar och att hälsa är ett begrepp som människor har använt sig av då de velat beskriva sina drömmar om ett gott liv.
Definitionen av hälsa har således varierat från en tid till en annan. De föreställningar om hälsa som föreligger under olika tider är beroende av och inbäddade i olika historiska och sociokulturella sammanhang. I dag kan hälsa dels betraktas som frånvaro av sjukdom och dels som ett ideal för det goda livet. Utöver dessa i tiden liggande föreställningar, som inte alltid klargörs, knyts hälsa till måttfullhet och självdisciplin, medan sjukdom förknippas med svaghet, något som kan utgöra en moralisk-etisk komplikation i samband med människors möten med hälso- och sjukvården.
Källa: Marie Bergstrand, 2003

Historiskt perspektiv [redigera]
För Hippokrates och Platon var hälsa ett helhetsperspektiv där både kropp och själ ingick. Galenos utvecklade sin balansteroin vilken innebär att de fyra elementen skall vara i harmoni med varandra för att människan skall vara vid god hälsa. Vesalius arbetade med dissektioner av människokroppar och kunde därigenom visa ett biologiskt samband mellan symptom och sjukdom.[1]

Källor [redigera]
Nordenfeldt, L. (1991). Hälsa och värde. Stockholm: Thales.

Noter [redigera]
^ [a b c] Hälsa och hälsofrämjande arbete - en studie av vårdpersonal och landstingspolitikers uppfattningar.
^ Nordenfeldt 1991, s. 72
Wellness Hotel Bayerischer Wald

Torsdag 24 april

Idag gör jag en Grekisk sallad med lite god fetaost!!

christina.jarl@telia.com



Oberoende distributör av herbalifeprodukter

Fredag 18 april

Vill du:

• få mer energi
• gå ner i vikt
• orka mer
• minska stressnivåerna
• känna dig sundare
• öka muskeltillväxten då du tränat

genom optimal näring kan du uppnå detta, fråga mig hur!! Hör av dig till:

christina.jarl@telia.com

Tisdag 15 april

Ett ljus för Engla!

Onsdag 9 april

watch video

Idag ska vi ha falukorv och mos till middag!!

Tisdag 8 april

Vad sägs om lite motion idag!! För bättre liv och hälsa!

Måndag 7 april

I helgen blev det både pizza och McDonalds!! Så himla gott. Men idag blir det kycklingsallad, både nyttigt och gott!

Kycklingsallad

1 hel grillad kyckling

1 paket bacontärningar

4 port.kokta, kalla spiralmakaroner

Isbergssallad

gurka

tomater

rödlök

paprika

majs

Strö över lite rostad lök och servera med creme fraiche istället för dressing!

Jättegott!!

Lördag 5 april

Lördagsgodis

Caffè Latte Italienarnas morgondryck som övriga världen dricker när helst på dagen.

Dubbel espresso (ca 6-8 cl)2 dl mjölk
Värm mjölken till 60-65 grader, antingen med espressomaskinens ångmunstycke eller i kastrull på spisen. När mjölken når ”rykpunkten” är den klar. Gör espresson samtidigt som du värmer mjölken.Häller du mjölken över espresson i en mjuk stråle så är det lättare att få upp creman och låta den blanda sig med skummet. Häller du däremot mjölken först i glaset och espresson sakta över så bildas fina skiktningar.

mums

Fredag 4 april

I kväll tänkte jag, om sambon godkänner förslaget, laga den här maträtten.



Ugnslax med grekiska grönsaker


Ingredienser (2 portioner) 250 g skinn- och benfri laxfilé i två portionsbitar150 g skivad aubergine2 grovt klyftade paprikor1 skivad rödlök100 g körsbärstomater30 g oliver av valfri sort1 tsk olivolja1 tsk torkad oreganoflingsalt och nymalen svartpepparTill servering:2 msk keso feta & olivcitronklyftor

Sätt ugnen på 225°. Lägg grönsakerna i en ugnsform och blanda runt med olja, oregano, salt och peppar. Rosta i ugnen i ca 20 min. Ta ut formen och lägg på laxbitarna. Salta och peppra. Ställ in i ugnen i ytterligare 10–15 min. Servera med keso och citronklyftor.

Visst verkar det gott!!

Fredag 4 april

I går blev jag lite nyfiken på att testa sushi, jag har aldrig ätit det och tänkte höra med övriga familjen om vi skulle testa! Sambon gjorde snabbt klart för mig att det får du äta själv!! men det är ju inget kul... så då gjorde jag bakad potatis med räkröra till allas belåtenhet!

Räkröra

500 g skalade räkor
1,5 dl fettfri majonnäs
1,5 dl lätt creme fraiche
1 rödlök
salt och peppar

Torsdag 3 april

Startade dagen med en rask promenad i 20 min därefter en proteindrink från herbalife med vaniljsmak. Protein är viktigt att tillföra kroppen efter aktivitet. Sedan frukost, med de två yngsta barnen, som bestod av: fil, yoghurt och müsli, ett glas juice och en rostad macka med ost.



Middagen tycker jag är svårare! Den ska tillfredställa alla i familjen och den ska vara god och näringsriktig. Har du några förslag vad jag ska göra till middag i dag?